Sprutkrångla inte

Ett gäng skriver på DN om sprutbytesprogram, alltså där narkomaner kan få byta ut sina injektionsverktyg till rena sådana.

Idag är injektionsverktyg kringgärdade av en massa regler och jox. Man säljer dem inte hursomhelst på apoteket, vilket betyder att många delar verktyg med varandra, vilket betyder smittspridning.

I vissa landsändar vänder man på steken och erbjuder sprutbytesprogram, att man gratis kan få lov att byta ut sina sprutor. Men då kräver man å andra sidan att narkomanen har fyllt 20 år, är skriven i det aktuella landstinget osv osv.

Vore det inte enklare om vi till att börja med helt enkelt slopade alla regler runt injektionsverktyg? Alltså, risken att jag eller någon annan börjar knarka intravenöst ökar inte bara för att det finns lättåtkomliga sprutor. Det är andra orsaker till att ett missbruk inleds.

Och har jag väl inlett ett missbruk av något kraftigt beroendeframkallande preparat, så kommer jag inte hindras av tillgängligheten på verktyg. Utan jag kommer använda vilken smutsig skit som helst, bara jag får i mig.

Är inte det enklaste och mest barmhärtiga att vem som helst får lov att köpa sprutor? Att man försöker hindra tillgången till tunga droger kan jag verkligen förstå, men varför krångla med sprutorna? Låt den som vill sälja sälja och den som vill köpa köpa.

Knarkaren slutar inte knarka pga brist på rena verktyg, börjar inte knarka pga god tillgång på rena verktyg, men kommer att sprida en massa blodsmitta om han eller hon inte har tillgång till rena verktyg.