Californication

Det finns ett par skäl till att Sverige klarar sig hyfsat bra i denna kris. Vi har en flytande valutakurs som blixtsnabbt anpassar sig efter nya förutsättnigar och lindrar våra stötar. Vi är enormt produktiva: tänk att vi lever såpass bra trots att ungefär hälften av det värde vårt arbete genererar konfiskeras i löneskatt när vi säljer arbetet till en arbetsköpare, och ungefär en femtedel i moms när vi säljer det till en konsument.

Men framförallt har vi budgetbalans.

Det finns få saker som kan mäta sig med rikedomen i att inte komsumera mer än man producerar. Inte ta en massa lån för att klara finanserna, eller trycka nya pengar, eller något annat som måste återbetalas med ränta i framtiden.

Att inte ha budgetunderskott är att inte sno pengar av sina barn. En smart socialdemokratisk politik från 90-talet som lyckligtvis borgarna fortsatt.

Men imperiet i väst, USA, rämnar. De olika underskotten, först och främst i notoriskt slarviga delstater som Kalifornien, men även nu på federal nivå i och med en massa ofinansierade "stimulanspaket" och en sjukvårdsreform som visserligen har ett lovvärt syfte med som är så långt ifrån ekonomiskt sund att till och med vänsterpolitiker i kongressen hellre ser att det gamla dåliga systemet lever kvar.

Redan i slutet av 90-talet fanns det larmsignaler om att konsumtionen var för hög i förhållande till intäkterna. När den började vika, för att anpassa sig, så skapade Federal Reserve konstgjort låga räntor för att hålla den uppe. När komsumtionen tvärdog elfte september 2001 sänkte man räntan ännu mer.

Och nu, när ekonomin verkligen signalerar: Stopp! Vi klarar inte mer. Vi måste lugna oss, samla ihop kapital, rensa bort olönsam komsumtion och produktion. Då sjösätter man ännu fler ofinansierade stimulanspaket.

USA har klarat sig fram till nu på sitt goda rykte. Har man haft problem har man erbjudit marknaden statsobligationer. Men om den ofinansierade expansionen fortsätter, så urholkas förtroendet. Marknaden blir mättad. Folk vill inte låna ut mer pengar till USA. När förtroendet för dollarn rasar, då blir det som att köra in i en vägg.

Antingen USA då tar till sedelpressarna på allvar eller ej, så kommer det bli en galloperande inflation. Och de mer keynianskt sinnade ekonomerna kommer än en gång att stå handfallna inför fenomenet stagflation: att ekonomin stagnerar samtidigt som värdet på pengarna störtdyker. Och då kanske inse att man inte kan stimulera igång något vars strukturer inte är hållbara.

Klart att USA kommer att klara krisen. Det har man gjort flera gånger innan. Men frågan är vad det kommer att kosta, och vilka efterverkningarna är. Kanske storkrig igen? Ett starkare Ryssland? Ett starkare Kina?

Eller, som Bob Murphy spekulerar i, att delstater i USA legaliserar marijuana och gör det till en skatteintäkt av stora mått. Vi får väl se...