Och jag undrar vad det är för fel på svensk socialdemokrati som vill sitta och gulla med industrikapitalister?
Jagmenar: kom igen, Mona! Kapitalisterna har bara sitt existensberättigande så länge de av egen kraft och egen maskin kan erbjuda oss schyssta jobb och schyssta produkter till schysst lön och pris.
Om de inte kan de så ska de gå under! Så att resurserna kan användas till att tillverka sådant folket faktiskt vill ha!
Den som måste springa till mamma staten och be om understöd i form av märkliga lån har liksom inte i näringslivet att göra. Antingen räddar man företag, på arbetarnas bekostnad; eller så räddar man arbetare genom att låta kassa bolag dö.
Min farfar socialdemokraten (född 1909, död 1994) slipper lyckligtvis se detta...
fredag 25 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sprunget från vad, Ola?
SvaraRaderaNär det gäller SAAB: sprunget från hejdlösa ägarbidrag. Det är inte många gånger SAAB har visat vinst. Man har hållits under armarna mest hela tiden. Skillnaden är att om man hålls under armarna av kapitalister så drabbar det ingen fattig. Hålls man under armarna av statskassan, så drabbar det alla dem som måste bidra, nämligen låg- och medelinkomsttagare.
SvaraRaderaNär det gäller Volvo: det har varit ett lönsamt bolag och kan säkert bli lönsamt igen. Med rätt ledning. Annars förtjänar det döden.
Vad hände med tröskellönerna?... :-)
SvaraRaderaMan brukar säga att SAAB inte visat vinst på si å så många år men det kan ju bero på hur GM kör sin bokföring - vad vet vi?
Uppenbarligen borde det finnas någon potential i bolaget annars hade nog inte Koningsegg varit intresserad.
Man kanske inte ska gulla med industrikapitalister men om man har en tillfällig kris och man kan rädda massor av jobb kan det väl vara bra av staten att hjälpa till. Speciellt om det flesta andra bilföretag i världen också går dåligt och får 'märkliga' lån från sina stater....
Tröskellönerna: det var ett antal inlägg sedan. Är det något den diskussionen du saknar? Kommentera där då, så dyker det upp en flagga hos mig så kan vi diskutera det på plats.
SvaraRaderaNå: om krisen på allvar är tillfällig, så står industrikapitalisterna på kö att köpa. Alla bolag har naturligtvis potential, men frågan är hur stor den potentialen är, i förhållande till hur mycket det kommer att kosta.
Om inte de som älskar vinst ser att möjligheterna är såpass stora att de självmant ställer upp med kapitalet, då bör man dra öronen åt sig.
Nu vill de sega lite för att sätta press på regeringar att ställa upp med skattepengar som riskkapital. De vet nämligen att om staterna själva har investerat, då kommer staterna att vilja minimera riskerna och därmed bli mer och mer involverade. Med staten som medfinansiär sänker kapitalet sin risk.
Men kostnaderna för att agera riskkapitalist för att rädda en bilfabrik, den får låg- och medelinkomsttagare bära. Vad händer om försöket misslyckas? Kommer den nya ägargruppen att ha hunnit suga det gottaste ur kakan, innan staten står med utlånade pengar som inte kommer tillbaks eftersom firman gick i putten?
Det man hela tiden måste hålla i minnet är _vad som kan göras av pengarna istället_! Hålla SAAB under armarna (och samtidigt hjälpa Koeningseggs stormrika ägare) ELLER hjälpa de arbetslösa genom utbildning, sänkta skatter, göra det lättare att starta eget osv
...kort sagt hjälpa arbetarna till att återigen bli självförsörjande och inte bidragsberoende. (För bidragsberoende är du om du jobbar på ett företag som inte klarar sig utan bidrag).
Bidragen till bilföretagen är inga plussummor. Det är pengar som omfördelats, TAGITS, från andra ställen i ekonomin. De märkliga lånen från staterna runt om i världen har finansierats genom kraftiga budgetunderskott. Dessa måste betalas tillbaks. Och det kommer att kosta i framtiden.
Jag blir alltid lika matt när socialdarwinister förespråkar lösningar så enkla och svartvita att de får Sverigedemokraterna att framstå som genier. "Åm ingen vill ha produkterna ere ju bara att legga ner jöh!"
SvaraRaderaMan måste titta på det från fall till fall. Som grundprincip är det naturligtvis rätt att låta företag självdö om ingen vill ha deras produkter, men i fallet bilindustrin är det lite mer komplicerat än så. Att den går på knäna nu handlar inte om att ingen vill köpa bilar, det handlar om att folk på grund av svallvågorna från en ekonomisk härdsmälta inte KAN köpa bilar. När ekonomin återhämtat sig vill de genast ha bilar igen. Problemet med bilindustrin är att man liksom inte bara kan smälla upp ett tält, samla ihop några hundra pers och börja skruva ihop bilar igen när man väl har lagt ner. Det är inget litet tjänsteföretag. Det är en enorm och tungdriven apparat, en humla som inte borde kunna lyfta men gör det ändå. I en bilfabrik finns decennier av miljardinvesteringar i utrustning, teknik och kompetens som skulle ta lika många decennier att bygga upp från scratch. Kundernas märkeslojalitet sitter i ryggmärgen och att investera en kvarts miljon eller mer i en produkt från ett nytt och obeprövat bilmärke är mer eller mindre uteslutet.
Att kasta något som står för 18% av Sveriges BNP i soporna på grund av en extrem men högst tillfällig svacka är inte ett beslut som ska fattas lättvindigt med hänvisning till ideologiska dogmer, och det land som lämnar sin bilindustri vind för våg när alla andra länder väljer att stötta den genom krisen lägger sig självmant under giljotinen och låter omvärlden kapa åt sig hela kakan.
Har jag med det sagt att Saab måste räddas till varje pris? Nej, Saab har varit ett sorgebarn i åratal, företaget har bara gått med vinst två år av sin historia och högkonjunkturer har aldrig hjälpt. Att låna ut skattepengar för att rädda sjunkande skepp är alldeles för riskabelt. Ska Saab räddas får det ske helt utan statlig lyftkraft. Men det ändrar inte på det faktum att undantagslös socialdarwinism är en ointelligent approach. Konsekvensanalys måste göras från fall till fall.
Socialdarwinism är när man slår ut människor.
SvaraRaderaDet jag pratar om är att slå ut olönsamma företag, eller slå ut olönsamma processer på annars lönsamma företag; så att inte dessa håller fast människor och resurser i en olönsam produktion.
Alltså motsatsen till att slå ut människor. Olönsam produktion däremot slår ut människor och hela samhällen.
Ska man agera riskkapitalist, antingen man är en stat som ska erbjuda extra generösa lån eller en privat riskkapitalist, så måste man naturligtvis se varje investering för sig.
Och om inte det privata kapitalet vill ställa upp med alla pengarna, så är det dags att tänka till: varför inte? Varför kräver de att vi, de vanliga skattebetalarna, ska stå för en såpass stor del av risken?
Naturligvis för att risken är extra hög. För hög för att kapitalisten själv vill riskera sina pengar. Dessa professionella bedömare gör alltså bedömningen att det inte alls handlar om en tillfällig svacka innan allt är tillbaks till det normala.
Det betyder att vi troligen inte kommer att få tillbaks de där pengarna vi i så fall lånar ut. Och då måste vi ställa oss frågan om inte pengarna gör sig bättre på andra håll.
Ska vi investera dem i riskkapital kanske vi istället ska investera dem i samma projekt som industrikapitalisterna frivilligt investerar sina pengar i, när de inte får generösa lån.
Eller så använder vi dem till att lindra effekterna av den nödvändiga omställningen.
För omställning kommer det att bli. Även Volvo kämpade i motvind med vikande försäljning och höga utvecklingskostnader innan finanskrisen. Strukturerna måste ändras.
När ett företag går i putten, FRIGÖRS resurser. Kompetensen försvinner inte, maskinerna försvinner inte, de enskilda delarna kan mycket väl vara konkurrenskraftiga var och en för sig. Konstruktörer kan konstruera, programmerare programmera, byggare bygga. BNP sjunker inte över en natt med 18%.
Men tricket är att börja tillverka sådant som folk vill ha, sådant som folk blir rika av att köpa. Det är ju bara då som industriproduktion innebär en vinst för alla parter inklusive samhället.
Jag tror inte att Volvo Personvagnar behöver gå i KK. Däremot gäller samma sak för dem: tricket är att börja tillverka sådant som folk vill ha. För även om efterfrågan på bilar återkommer, så är det inte säkert att man väljer just en Volvo, om andra tillverkar bättre bilar till samma pris eller lägre.
I andra branscher där företag läggs ner hela tiden har man inte dessa problem. Företagen specialiserar sig: den som igår byggde hela datorn bygger idag bara kylsystem åt andra datortillverkare. Andra gör världens bästa processorer.
Bilvärlden är unik med detta kvarhållande vid så oerhört många tillverkare. Volvo har grym kompetens vad gäller säkerhet, t ex att simulera effekten på människor vid krockar. Det skulle man kunna leverera till andra tillverkare. SAAB har spetskompetens på tändsystem och aerodynamik. Varför ska sådant bara sitta i SAAB?
Det finns alla möjligheter. Men varför en regering skulle kunna se och värdera de möjligheterna bättre än en privat investerare kan jag inte se. En regerings uppgift är att underlätta omställning och göra det enkelt att utforska alla dessa möjligheter.