Att "reservationslönen sjunker" är inte detsamma som att "nu sänker vi lönerna". Reservationslönen är ett tröskelvärde. En hög reservationslön betyder helt enkelt att jag inte tar ett jobb med låg lön.
Om mitt alternativ istället är ett jobb med hög lön så är det inga problem. Men om mitt alternativ istället är att stå utan jobb? Vad innebär hög reservationslön då? Jo, ett hinder för att försörja mig själv. Hög reservationslön är alltså ett strukturellt hinder för självförsörjning. Ett hinder som naturligtvis måste tas bort.
I Expressenartikeln varnas det däremot för att man bäddar för "working poor" i Sverige. Men vad man inte nämner är att alternativet alltså inte är "working rich" utan "workless poor". Alltså fattig och utan jobb.
Som t ex alla de förtidspensionärer (inget rikemansliv direkt) som ställdes utanför arbetsmarknaden för att hyfsa till de rekordhöga arbetslöshetssiffrorna under den förra regeringen. Rekordhöga eftersom hela arbetsmarknaden är fullsmäckad med strukturella hinder för jobb.
Om du tjänar pengar, men tjänar för lite, så kan du få försörjningsstöd. Till exempel genom ett rejält tilltaget grundavdrag. Men det är ändå tusen gånger bättre att tjäna lite än att inte tjäna någonting alls. Hellre vara bidragsberoende till 50% än till 100%.
Bakom oviljan att riva ner sådana strukturella hinder finns en obefogad rädsla för att förekomsten av lågt avlönade arbeten kommer att pressa ner hela lönebilden. Jag noterar att Erik Laakso återigen citerar det välvilliga men helt verklighetsfrånvända "Fackliga löftet":
Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin och under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovara varandra detta i den djupaste insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav!
Och som vanligt tvingas jag påminna om att den något djupare insikten är att om inte arbetsgivaren kan uppfylla kravet, så blir det inget jobb. Man kan inte ha högre lön eller bättre villkor än vad produktion och försäljning på företaget ger utrymme för! Varenda krona av din lön kommer från kunden!
"Regeringen sänker folks löner" säger rubriken. Men regeringen kan inte, och ska inte heller kunna vare sig sänka eller höja lönerna. Lönerna beror av förmågan att producera och sälja, ingenting annat. Om vi har låg produktion och försäljning, men höga reservationslöner, så blir inte lönerna högre. Det betyder bara att fler blir utan jobb.
Nu har inte jag satt mig in i detta men om inte arbetsgivaren kan betala en riktig lön har han väl en usel affärsidé (i liberalismens ögon) och ska således inte anställa någon?
SvaraRaderaMen vad som är en riktig lön kan ju inte bestämmas av några andra än den som funderar på att anställa och den som funderar på att ta ett jobb.
SvaraRaderaPå samma sätt som ett riktigt pris inte kan bestämmas av några andra än den som funderar på att köpa och den som funderar på att sälja.
Det verkliga löneutrymmet bestäms av alla anställdas förmåga att producera och sälja. Vad en hög tröskellön åstadkommer är att den som inte kan producera och sälja så mycket att det räcker till tröskellönen ställs _helt_ utanför arbetsmarknaden.
Om företaget bara kan överleva med extremt låga löner är det kanske inget livskraftigt företag över tid. Men under den tiden som det finns, och folk frivilligt vill arbeta där för att åtminstone få en del av sin försörjning tryggad genom eget arbete, så gör det nytta.
Större nytta för både anställda och kunder än om det inte funnits alls.
Nja riktig lön måste nog bestämmas av staten (el dylikt) Om du går på A-kassa så kanske du inte kan fundera på att ta ett jobb utan måste för att inte bli av med din A-kassa.
SvaraRaderaInte helt sant att den som inte kan producera upp till tröskellönen ställs utanför. Har du varit långtidsarbetslös så kan arbetsgivaren få rabatt på ditt jobb (lägre arbetsgivareavg.).
"Nja riktig lön måste nog bestämmas av staten (el dylikt)"
SvaraRaderaVarför? Alla andra priser bestäms ju av köpare och säljare. Även priset på arbete om du är egenföretagare och förhandlar med din kund.
Hela vitsen med priser är ju att de sätts som frivilliga överenskommelse. Ett pris kan ju ha tre lägen: för högt, så att köparen förlorar, för lågt så att säljaren förlorar, eller lagom så att både köpare och säljare vinner på köpet.
Utan frivillighet i prissättningen, som det blir med statsingripanden, så är risken stor att priset inte blir en vinst för bägge. Det är ju därför som reglerade marknader tenderar att haverera: priset sätts genom regleringar så att inte bägge parter vinner.
De fyra marknader där prissättningen är minst fri idag är hyresmarknaden, arbetsmarknaden, hälso- och sjukvårdsmarknaden, samt finans- och utlåpemarknaden. Behöver jag säga bostadsbrist, arbetslöshet, vårdköer och fastihetsbubbla?
Du ställs utanför arbetsmarknaden om tröskeln är för hög. Det exempel du angav är ett bevis för det: den lösning som erbjuds är en kraftigt sänkt tröskel.
Vilket visar att trösklarna är skadliga. Varför måste du först bli långtidsarbetslös innan du får tröskeln sänkt? Hur stor blir inte förlusten både för dig och för samhället under den långa tiden?
Min poäng är att det måste finnas en tröskel eftersom du står i begrepp att ta ett lågbetalt jobb om du är arbetslös. Och som arbetslös har du förhoppningsvis A-kassa och då uppstår ju situationen ska du ta jobbet för 1 kr /mån eller bli av med din A-kassa?
SvaraRaderaNä ett jobb för 1kr/mån går ju inte att leva på. 1000kr/mån? 5000kr/mån? Nånstans måste man sätta gränsen eftersom sanktionen om du inte tar jobbet är att bli av med din A-kassa.
OK, då förstår jag.
SvaraRaderaMen då handlar det om villkoren för arbetslöshetsförsäkringen. Det stämmer att den arbetslöshetsförsäkringen styrs av staten, så på så sätt blir lönefrågan en statlig angelägenhet.
Men jag kan inte direkt se varför A-kassan ska vara ett statligt åtagande. Det är vi som arbetar som har betalat in pengarna, så det borde vara vi arbetare som har kontroll över dem.
Det borde vara upp till kassans medlemmar att styra över villkoren för den egna kassan. Idag görs den största inbetalningen till A-kassan via en del av arbetsgivaravgiften, oavsett om du är med i A-kassan eller ej. Det borde vara endast A-kassans medlemmar som betalar, och då direkt till den egna A-kassan.
På så sätt kan inga klåfingriga regeringar ändra i villkoren på det sätt som den borgerliga regeringen gjorde.