Mätt på hungerns dag II

Hur hemskt det än är med att en miljard människor hungrar, så är det ändå så att alla hungrar inte. En miljard människor är ungefär 15% av jordens befolkning. För 35 år sedan var det 30% av jordens befolkning som hungrade.

Hunger drabbar inte var sjätte individ. Hunger inträffar på specifika platser. Var hungrar man?

Det är första steget på vägen för att få reda på varför folk svälter. Någonting händer på de platserna. Vad?

Om man ser till dagskonsumtionen av kalorier per person så verkar Afrika leda någon sorts pervers viktväktarliga: från Eritreas 1513 kalorier till Centralafrikanska republikens 1980 kalorier. Det blir inga friska, glada, levande barn av en sådan diet.

I andra ändan hittar vi naturligvis hela västvärlden, med USA i topp på 3774 kalorier. Sverige kvalar in på 3185, och däremellan hittar vi en stor del av jordens övriga demokratier (med undantag för några oljerika arabiska diktaturer).

Det verkar som om vi har en mycket stark korrelation här mellan demokrati och mättnad. Eritrea är ju inte direkt ett under av folkstyre. Och det har hittills aldrig inträffat någon svältkatastrof i en demokrati.

Eritreanerna är inte lata. Men ändå lyckas de inte skapa mer än i genomsnitt runt $740 (justerat för köpkraft - PPP) per person och år. Trots allt sitt slit. I Sverige skapar varje person i runda slängar $37000. Hur kommer det sig?

Jo, höga värden skapar man genom att alla byter arbetets frukter med varandra. Då kan var och en specialisera sig på det man gör bäst, och allas produktivitet skjuter i höjden. Varför är det så svårt att genomföra för eritreanerna? Svaret hittar du här:

En eritrean som vill starta ett företag för att byta frukterna av arbetet med andra står inför en byråkratisk process som för det första inte är formellt definierad, och för det andra tar i genomsnitt 84 dagar. För en svensk är det en enkel formalitet på i snitt 15 dagar.

Ska eritreanen handla med utlandet måste hon lägga på tullar på allt hon köper med ungefär 5-6%. Men hon måste dessutom skaffa ett importtillstånd, och tillstånd att växla till sig utländska pengar, och brottas med en knölig tulladministration. Ska hon exportera är det ungefär lika illa, och då har vi bara pratat om krånglet att få lov att föra varorna ut ur Eritrea. Ska hon sälja dem till USA eller EU får hon stångas mot den byråkratin också.

Av de pengar hon eventuellt tjänar på den affären går 30% till företagsskatt. Om det alls kan bli en affär. De banker hon skulle kunna låna pengar från är nämligen allesammans statskontrollerade, och risken är stor att hennes verksamhet dessutom utsätts för konkurrens från statsägda bolag. Trots sin fattigdom lägger Eritrea hälften av vad man tjänar på olika statskontrollerade projekt.

Om företaget trots allt lyckas och börjar svälla i storlek, måste hon plötsligt skaffa sig tillstånd från regeringstjänstemän, tjänstemän hon inte kan ställa inför rätta om de behandlar henne orättvist, hon får inte ta emot investeringar från andra, och har hon otur expropierar staten hela hennes verksamhet.

Protestera hos tidningarna går inte, de är statskontrollerade och kritiska journalister sätts i finkan, driva en politisk kampanj går inte, för trots att man har en tolv år gammal grundlag som föreskriver fria val, så har det aldrig genomförts. Presidenten skyller på gränskonflikter och säger att ett land som är i krig måste ha undantagstillstånd. ("Vi har alltid varit i krig med Eurasien", typ).

Och så kan man hålla på att jämföra. Titta på de tio mest hungriga länderna och se vad de i första hand plågas av: despoter, byråkrati, korruption, svagt eller inget skydd för äganderätten, krig, brist på fria banker, omöjligt att starta företag på ett vettigt sätt, tullar, osv osv.

Det är inte torka och missväxt som skapar hunger. Rotorsaken är att människor hålls i ofrihet. "Det är krig och politik som har fördärvat vår jord", skrev Evert Taube.

Därför är kampen mot hungern alltid i första hand en kamp för friheten, inklusive den ekonomiska friheten. Demokratirörelser är antihungerrörelser. Kom ihåg det på hungerns dag, och alla andra dagar.