Kan vi enas om att en politik som försöker göra folks fria val av boplats till en planekonomisk statsangelägenhet inte är liberalt? Som $vensson skriver:
Jag menade att detta skapar en illusorisk bild av migration som en politiskt kontrollerad och planerad process, ett slags gottpåse där vi plockar ingenjörer, läkare och en och annan stjärnkock att piffa upp landet med.
Isobel skriver:
I början av 90-talet kramades nyliberaler initialt ömt med Ny demokrati, i det som i dag kallas gammelmoderaterna gjorde man glatt upp med (S) om den mest inhumana flyktingpolitik, och vem har glömt Janne Josefssons famösa valstugereportage? Visst har Moderaterna arbetat hårt och klokt för att rensa ur dessa strömningar, men kanske finns de kvar där under ytan.
För uppenbarligen är skattesänkningar och minskad välfärdsstat fortfarande så mycket viktigare än allting annat för vissa högerliberaler att de i övrigt inte bryr sig om frihet alls.
Precis. Frågan om nationsgränser och människors rätt att korsa dem går på tvärs genom alla partier (ja, även inom V och MP). Lusten att stänga in folk bakom eller framför påhittade nationsgränser finns överallt. Tendensen att misstänkliggöra. Att konstruera föreställingar om att "de" är helt olika "oss", och att det inte finns något realistiskt sätt för oss att leva ihop.
Trots att vi är så lika. Blekingar och Östgötar till exempel. Västgötar och Upplänningar. För att ta några konflikthärdar som var aktuella för inte så många hundra år sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar