Arbetslöhet nu och 2006

Det är möjligt att (S) åtnjuter det största förtroendet när det kommer till jobbskapande. Men vilket förtroende man åtnjuter, och vad man i verkligheten förmår leverera, det är som vanligt två olika saker.

Varför ser jobbsituationen ljusare ut nu, under massiv efterfrågenedgång, än vad den gjorde under Socialdemokraternas sista år vid makten, när det var kraftig högkonjunktur? "Nu kommer jobben", sade Göran Persson gång på gång. Men jobben kom inte.

Att folk vill byta frukterna av sitt arbete med varandra så snart de har möjlighet, det är det normala. Eftersom det ju är det enklaste sättet för alla att dramatiskt öka värdet av sitt arbete.

Och att bli anställd är det enklaste sättet om man vill idka byteshandel med frukten av sitt eget arbete: man arbetar i en månad och så får man lön direkt, oavsett om frukten av ens arbete har kunnat säljas vidare eller inte. Man slipper risken att stå utan intäkt den 25:e. Man slipper risken att inte kunna betala sina räkningar den 30:e.

Men om någon stoppar in höga hinder i det fria utbytet, som t ex extremt höga skatter, så minskar man effektivt det antal situationer där ett utbyte är lönsamt. Vilket visas av arbetslöshetsstatistiken. Om det är krångligt och dyrt att anställa, så blir färre anställda.

Hur någon tror sig kunna skapa fler jobb genom kraftiga skattehöjningar, det väntar vi fortfarande en förklaring på.

Det är en sak att säga att man åtnjuter ett stort förtroende. Men en annan sak att visa hur man förtjänar det.