Dagens klåfinger

EU-byråkratin vill undersöka hur Googles sökalgoritm funkar, eftersom företag känner sig orättvist behandlade. Kanske rent av kränkta?

Men Google är ingen myndighet. Google har den självklara rätten, precis som vilken privatperson som helst, att rangordna sökträffar precis som de vill. Ingen har rätt att kräva en viss placering i träfflistan, och ingen har rätt att kräva att få veta hur Googles egenpåhittade algoritmer fungerar.

Om man inte gillar Googles sätt att rangordna, så kan man skapa en egen söktjänst. Det var ju så som Google gjorde, av missnöje med hur de dominerande söktjänsterna då fungerade. Och att använda Google är frivilligt. Kommer det något som användarna tycker är bättre, så byter de. Det var så som folk började att använda Google.

Googles dominans är resultatet av miljontals människors pågående frivilliga handling. Missköter de sig i folks ögon, så tappar de dominansen ögonaböj. Att rösta bort företag med fötterna är den mest direkta och effektiva form av verklig folkmakt som vårt samhälle har.

Däremot har alla vi medborgare rätt att få veta hur våra myndigheter, rangordnar och riskbedömer oss, i sin övervakning av våra elektroniska fotspår. För vi kan inte utan vidare byta övervakare om vi vill. Vi röstar inte bort FRA med fötterna, ögonaböj. Myndigheterna sitter på den lagstiftande tvångsmakten, och har - till skillnad från Google och andra företag - rätt att med våld tvinga oss att inrätta oss i ledet.

Men rätten att veta hur och på vilka grunder vi övervakas, den rätten förvägrar de oss. Precis som de förvägrar oss rätten att kommunicera avlyssningsskyddat, även när det inte finns skäl att misstänka oss för någon svår kriminalitet.

Den rätten måste vi kräva tillbaks.