En till tanke om friheten

Friheten att rå om sin kropp och sina tankar är inte ett medel för att uppnå ett utopiskt mål. Friheten att rå om sin kropp och sina tankar är ett mål i sig. Så länge man inte trampar på någon annans kropp och tankar, förstås.

Utopier kräver att man slår sönder något för att få dem. En oproportionerligt stor del av alla folkmord under 1900-talet och dessförinnan har motiverats av utopier. Folket, folkets tankar och kroppar, har stått i vägen för de välvilliga drömmarna. Drömmarna har, förblindade av sina egna drömmar, sett sig som skickade att slå sönder och förstöra allt som inte motsvarat deras drömmar.

Lenin, Stalin, Hitler, Mao, Pol Pot, Botha, Che Guevara, Castro, Mc Carthy, Nyere, Idi Amin, Mugabe, Kim Il Jung...

Drömmar som gett upphov till 1900-talets fulaste ord: manifest, revolution, utrensning, pogrom, apartheid, förstatligande, tjeka, utresetillstånd, ståndsrättegång, utgivningslicens, ideologisk granskning, klasskrig, raskrig.

Din rätt att rå om din kropp och dina tankar är ingen utopi. Den kräver inte att andra människor ska krossas. Den kräver bara att andra människor låter bli. Att alla Botha och Guevara låter bli att trycka sina drömmar, eller sina pistoler, ner i halsen på dig.