Tack! Det korkade tilltaget att kvotera in folk på utbildningar verkar falla ur modet.
Det är obestridligen sant att många livsval följer gamla könsmönster. Bakom de valen ligger säkert många gånger fördomar, baserade på kön. Vad vi tror oss kunna gilla styrs delvis av vår egen uppfattning om kön. Vad vi blivit uppmuntrade att gilla - och träna oss i - styrs delvis av andras uppfattning om kön. Själva grundproblemet, att en kollektiv identitet såsom kön tillåts påverka våra individuella val, finns där.
Och i dess kölvatten kommer andra reella problem, som t ex att kvinnor uppmuntras att välja bort yrken där det finns gott om pengar att tjäna. Och med mindre pengar följer mindre personlig frihet.
Med positiv särbehandling, som t ex kvotering, kan man frisera utfallet. Men det är ett svagt verktyg när det gäller att komma åt orsakerna. Kvoteringen ändrar ingenting i grunden. Den får bara verkligheten att verka se lite bättre ut än vad den i själva verket är.
För sanningen är ju att intagningen till högskolan är strikt meritbaserad. För att komma in på en utbildning behöver du kvalificera dig, ha tillägnat dig vissa egenskaper och kunskaper. Om fler av det könet "bla" än av könet "hum" faktiskt väljer att avstå från att tillägna sig vissa egenskaper och kunskaper, så är det där problemet ligger. Och på samma sätt vad gäller intresset att söka: om mäns och kvinnors intresse för olika livsvägar skiljer sig genom yttre påverkan, så minska den yttre påverkan. Uppmuntra folk att välja efter eget huvud. Visa på alla möjligheter.
Men stäng inte igen några möjligheter. För det är vad kvotering gör: stänger igen.
(Och med detta sagt vill jag ändå inte ta bort möjligheten för utbildningar att diskriminera och särbehandla av hjärtats lust. Men det är ett annat inlägg. Läs för övrigt Hanna Wagenius i samma ämne.)
onsdag 13 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar