Ett av neokonservativismens (Bush et. al) dummaste drag är att de vill ta något i grunden bra, som t ex fria val, yttrandefrihet och frihet att byta med varandra; och köra ner i halsen på andra. Med bombflygplan om så krävs. Som om det vore möjligt.
Tankekedjan ser ut så här: 1) Folket i XX lever under en vansinnig diktator (sant), 2) Folket i XX skulle få det bättre om den vansinniga diktatorn försvann (sant), 3) Därför får folket i XX det mycket bättre om vår krigsmakt spatserar in och kastar ut diktatorn (väldigt sällan sant).
Problemen med tankekedjans sista led är oerhört många. För det första är diktaturen i sig en följd av politiska strukturer i landet som motverkar demokrati och gynnar despoter. Vilket betyder att om du plockar bort det högsta hönset så vill genast en drös precis lika hemska hönor sätta sig på översta sittpinnen. Som en hydra vars huvuden blir fler ju fler du hugger av. Du får många fiender.
Vilket vi har sett otaliga exempel på. Krigsherrar ur andra klaner än den störtade diktatorn stiger fram och vill ta makten. Vilket man kan försöka lösa genom att göra dem till sina vänner först, men det kan vara väldigt obehagliga vänner. Som dessutom gärna hamnar i bråk med varandra.
För det andra är det inte säkert att civilbefolkningen får det så mycket bättre under den långa tid det tar att bygga upp stabila demokratiska institutioner, från det att du raserat de befintliga. Även under en despot åtnjuter civilbefolkningen nämligen någon sorts trygghet, eftersom despoten fruktar kaos och anarki. Befolkningen går inte säker för despoten och hans eller hennes anhang, men är relativt säkra från övergrepp från resten av omgivningen.
Och det kan mycket väl hända att civilbefolkningen inser detta! Och därför sluter upp bakom sin despot, emot den invaderande makten. Det förklarar rätt väl vad som hände i Vietnam. Befolkningen har under 30 år av kommunistisk diktatur lidit väldigt mycket. Jämfört med t ex det närliggande Sydkorea. I Sydkorea kan man se hur vietnameser hade kunnat leva, om det inte varit Ho Chi Mihn och hans kommunister som vunnit maktkampen.
Men trots detta 30-åriga lidande, slöt folket i Vietnam upp emot invasionsmakten. Eftersom invasionsmakten USA gentemot människorna betedde sig som marsianerna i "Mars Attacks": "We come in peace! Hee hee hee!" (skjuter vilt omkring sig).
Och dessutom gör själva vapenskramlet från de neokonservativa hökarna att despoterna kan hävda moralisk rätt att vara ännu grymmare emot sin civilbefolkning. Anklaga oppositionella för samarbete med fienden (som på Kuba). Hävda självförsvar när de förhäver sig mot grannländer.
Så även om de neokonservativa hökarnas syfte är ädelmodigt, så finns det andra sätt att hantera länder styrda av galenpannor som t ex Iran.
söndag 29 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar