Vissa landsting tycker att staten ska betala influensavaccin. Regeringen säger nej, och Bengt Silfverstrand är förgrymmad.
"Självklart ska staten stå för fiolerna", säger han.
Hm...
Landstingen har beskattningsrätt samt ett uppdrag att för dessa skattemedel stå för sjukvården.
Medborgarna har vara valt dem till det uppdraget, och betalar in stora mängder skatt för att de ska klara av det.
När de i det läget ropar på ytterligare medel så är det ett bevis på att de dels inte klarar av sitt uppdrag, och dels vill lämpa över ansvaret på någon annan.
Landstinget är som ett vårdföretag, och landstingspolitikerna dess styrelse. Vad hade Bengt Silfverstrande m fl sagt om de ansvariga på något annat vårdföretag hade betett sig lika illa?
Den statskassa de vill ska gripa in består av exakt samma sorts pengar som deras egna: medborgarnas skattepengar.
Det finns liksom inga andra sorts pengar i vare sig stat, kommun eller landsting än dem som medborgarna själva skrapar ihop och tvingas lämna ifrån sig. Inga extramedel.
Syftet med de gemensamma pengarna, antingen de finns på kommunal, landstings- eller statlig nivå, är att klara av gemensamma åtaganden. På varje nivå finns det utsedda förvaltare som ska göra sin del av arbetet. T ex ska sjukvården skötas av landstingen.
Om nu inte de utsedda förvaltarna klarar av förvaltningen så får de ta konsekvensen. Och ägarna till vårdföretaget, dvs medborgarna, får ta konsekvensen av att ha utsett en sån usel landstingsledning.
Att stämma in i landstingens gnäll är att trivialiserar deras inkompetens. Det är att säga till folket: ni får faktiskt betala kalaset en gång till!
För det är precis det som alla statliga extrapengar är: skattebetalarnas extra inbetalningar. Staten har inga fioler. "Staten ska stå för fiolerna" betyder "Folket ska stå för fiolerna".
Vilket de redan har gjort genom landstingsskatten. Så det handlar om att tvinga folk att pröjsa två gånger för samma vara.
Hur många gånger skulle du gå till en affär som gjorde så mot dig?
lördag 18 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Som Hanne Kjöller uttryckte sig i P1 när frågan diskuterades med någon upprörd landstingspolitiker (s förmodar jag)
SvaraRadera"Landstingen måste vara beredda att ta ansvar för sina uppgifter även när det regnar"
True dat!
SvaraRaderaSilfverstrand borde växa upp och skaffa sig ett riktigt jobb!
SvaraRaderaOm Landstingen inte klarar av att ge medborgarna den sjuk- och hälsovård som krävs så finns inget berättigande för dem överhuvudtaget. Om man som Silfverstrand ropar på att staten ska stå för kostnaderna för massvaccineringen så kan man lika gärna förstatliga hela sjukvården på en gång. Då sparar man dessutom in på hundratals dyra och kostsamma politikerlöner runt om i landet. Det borde räcka till mycket vaccin det!
medborgare x: Ha ha ha. Jag citerade dig i BS kommentarsfält varpå han svarade: Att förstatliga sjukvården är ingen dum idé.
SvaraRaderaSå, när landstinget fuckar upp i åtminstone regional skala, då ska ansvaret flyttas upp ännu ett snäpp, denna gång för nationell uppfuckning får man förmoda?
Om inte ens regionpolitiker kan planera och bekosta vården, vad får honom att tro att det skulle vara enklare för nationspolitiker? Är det enklare ju högre upp man kommer? Varför inte låta EU administrera all vård? Eller FN? Intergalaktiska rådet?
0la!
SvaraRaderaEgentligen håller jag med Silfverstrand , sjukvården borde förstatligas! Landstingen har spelat ut sin roll och sjukvården borde kunna effektiviseras om den styrdes (på rätt sätt) på statlig nivå. Landstingspolitiker fyller ingen funktion. Deras löner räcker som sagt till mycket vaccin.
Som sann liberal kanske det låter konstigt att önska ett förstatligande, men hellre ett centralt monopol än flera lokala!
För övrigt har jag lagt till dig till min lista över intressanta bloggar. Våra vägar har korsats tidigare och jag har alltid tyckt du verkar ha sunda åsikter. Ser fram emot fler inlägg från dig.
Nej, jag tycker att det är bättre med flera lokala monopol än ett centralt. Det är lättare att på central nivå dölja misslyckanden, och det är svårare att bryta upp ett centralt monopol.
SvaraRaderaLokala monopol är bra, för när de havererar så blir det tydligt.
Det handlar om närhetsprincipen, att problem ska lösas så nära dem som berörs som möjligt. Vilket betyder att om det kan lösas på individuell nivå ska det göra det, annars på nästa gemensamma nivå osv.
Jag tycker att sjukvård ska lösas på individuell nivå. Det är trots allt individen som drabbas av både sjukdomen och av förlorad arbetsinkomst osv.
Jag har två kompisar just nu som bollas mellan vården, försäkringskassan, a-kassan, och kommunala stödinsatser. Om de själva hade getts makten att styra över sin situation hade de löst den kvickare och inte kostat oss andra så förbenat mycket pengar i form av förvirrad byråkrati.
Riskspridningen har man försäkringbolag till, och om folk inte har råd med vård så kan man, precis som för mat, bostad och kläder, använda fördelningspolitiska instrument. Och då borde den kommunala nivån räcka.