Andreas Johansson Heinö: "Om det är assimilering man vill ha så bör man säga det, använda ordet!"
Lisa Bjurwald: "Aha! Andreas Johansson Heinö förespråkar assimilering!"
Briljansen firar nya triumfer.
lördag 15 januari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det är illa, och hon bör se sig om efter ett yrke som kräver mindre av analytisk förmåga, men hon är främst ett symptom på något mycket större och värre.
SvaraRaderaSpännande, berätta: symptom på vad?
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaPå ett debattklimat där de mest hårresande intellektuella kollapser (ad hominem, guilt by association, straw man arguments etc) möts av kollegialt beröm i stället för krav på stringens. I ett sådant klimat är det ingen överraskning när en och annan debattör blir så hög på övertygelsen om den egna godheten, att man skjuter på allt som rör sig i närheten av målet. Attackerna mot Paulina Neuding och Johan Lundberg är ett annat, väldigt tydligt exempel, och i samma anda kallas Lars Vilks "rasist". Alltför få påpekar det absurda i det implicita påståendet att muslimer tillhör en (medfödd) ras, när de i själva verket bara har en övertygelse. Jag vill kunna säga att "folkpartister är dumma i huvudet" och att "muslimer är dumma i huvudet", att "livets ord är en ond sekt" och att "islam är en ond sekt" utan att bemötas av beskyllningar om rasism, av folk som borde (och ofta får betalt för att) veta bättre. Detta är det "större och värre".
SvaraRaderaharam: Jag håller med dig fullständigt vad gäller beröm av falsk argumentation.
SvaraRaderaMen till Bjurwalds kollegers försvar kan sägas att t ex Wolodarskis stöd av hennes första text var väldigt halvhjärtad. Hennes övertramp var så uppenbart, särskilt för alla som faktiskt läst Johansson-Heinö, att det mest känns som om kollegerna hanterar det genom pinsam tystnad och förhoppning om att det snart ska gå över.
När det gäller Neuding, om det är Sakine Madons kritik av Neudings "moderata muslimer kan göra skillnad genom avståndstagande från islamister", så står jag på Madons sida. Neuding verkar inte förstå hur hennes kollektivisering är precis lika illa som rasism, och tar i bruk samma mekanismer.
Grupptillhörighet genom födsel och grupptillhörighet genom bekännelse är inte samma sak, där håller jag med Neuding, men det onda i rasismen är ju inte att det är ett kollektiviserande på grundval av födsel, utan att det är ett kollektiviserande överhuvudtaget.
Det enda fall där du kan bunta samman individ A med individ B är ju när A uttryckligen säger sig stå för vad B gör.
Eftersom ordet "muslim" betyder en sak om du är islamist och en radikalt annan sak om du inte är det, så är det befängt att ens antyda likhet. Det är som att be en försäljare av vågar om ett expertutlåtande när det gäller tsunamis och andra vågor.
Avståndstagande måste vara underförstått tills motsatsen bevisats, helt enkelt.
"Avståndstagande måste vara underförstått tills motsatsen bevisats, helt enkelt."
SvaraRaderaHur handskas du med ordstävet: Den som tiger, han samtycker?
Att det är ett ordstäv man använder för att trigga folk att ta ställning i en debatt.
SvaraRaderaI sak är ordstävet felaktigt.
Det finns tusen skäl att tiga: att man inte FÅR yttra sig, att man inte VÅGAR, att man inte ännu vet vad man tycker.
Därför kan ingen människa tolka någon annans tystnad. Av vilket skäl tiger någon annan?
Hur kommenterar du:
SvaraRadera"All that is necessary for evil to triumph is for good men to do nothing" /Edmund Burke
Är det också, som du ser det, "i sak felaktigt"?
@johan: Nej. Där har gamla Burke rätt. Även om innebörden av ont och gott naturligtvis kan diskuteras.
SvaraRaderaMen man kan inte tolka folks icke-agerande som att de vill att ondskan triumferar. Åter: tusen andra skäl finnes.
Burke skriver: "When the public man omits to put himself in a situation of doing his duty with effect it is an omission that frustrates the purposes of his trust almost as much as if he had formally betrayed it".
SvaraRaderaPublic man har således, enl. Burke, en plikt att protestera eller agera - oavsett vilka "tusen andra skäl" som finns.
-----
En fråga:
I vilket sammanhang skrev Paulina Neuding, att att ett "avståndstaganden från muslimer" kan "göra skillnad". Göra skillnad i vilket avseende?
Angående plikten håller jag med och inte med Burke.
SvaraRaderaInte: Precis som det är skillnad mellan negativa rättigheter (rätt att slippa) och positiva rättigheter (rätt att få); så är det skillnad mellan rätt att låta bli att agera kränkande, och plikt att förhindra andra från att kränka.
Man kan visserligen argumentera för att de negativa rättigheterna implicerar en plikt för omvärlden att garantera dessa genom att agera så snart de kränks.
Men dels kan den plikten inskränka sig till att bidra till ett våldsmonopol som beivrar förövare; eller så kan man argumentera emot plikten med att den negativa rätten att slippa bli tvingad medför att du endast kan tvingas avhålla dig från att själv kränka andra. Inte tvingas att ställa upp till andras försvar.
Att upprätthålla de negativa rättigheterna blir då en frivillig handling. Att ingå i samhällsgemenskaper där rättigheterna skyddas blir också en frivillig handling.
Med: jag kan hålla med Burke om att det finns en moralisk plikt att agera. Men att extrapolera mitt moraliska ställningstagande till att bli juridiskt bindande för andra? Näe... att göra skillnad mellan lag och moral är viktigt.
Den som undlåter att agera emot ett förtryck är inte därmed skyldig till att förtrycket sker. Skulden vilar på förtryckaren enbart. Därför bör inte lagen peka ut omgivningen som medskyldiga till övergreppet.
Men att agera emot förtryck kan ändå vara en god sak. En moralisk plikt.
Jag har inte föreslagit, att en moralisk plikt ska bli judidiskt bindande.
SvaraRaderaJag har invänt mot din besynnerliga uppfattning, att om någon eller några inte säger något om en idé, ett förslag eller en handling så ska man utgå från att de tigande är negativa "tills motsatsen bevisats".
-----
Du svarade inte på i vilket sammanhang Paulina Neuding skrev, att att ett "avståndstaganden från muslimer" kan "göra skillnad". Göra skillnad i vilket avseende?
Reepalu framförde, att judar (i Malmö) kunde minska de trakasserier de själva utsattes för genom att fördöma Israel - vilket givetvis är ett oerhört stötande resonemang.
Om Paulina Neuding däremot framförde, att muslimer kan "göra skillnad" genom att de med ett avståndstagande inskärper främst hos andra muslimer, att Abdulwahabs tolkning av Koranen ej är acceptabel, så haltar Sakine Madons jämförelse.
Det är mycket enkelt: eftersom tystnad bevisligen kan betyda fler saker än samtycke (jag exemplifierar med flera), kan man inte utgå från att tystnad betyder samtycke.
SvaraRaderaVad gäller Neuding: du verkar ju veta precis vilken twitterkonversation det handlade om. Var din fråga retorisk?
Du skriver, att man kan inte utgå från att tystnad betyder samtycke. De flesta torde dock utgå från, att tystnad (i praktiken) innebär en avsaknad av stora invändningar (bl.a.därför finns ordstävet, "den som tiger, han samtycker).
SvaraRadera-----
Jag har inte en susning om "precis vilken twitterkonversation det handlade om". Varför tror du det?
Jag varken twittrar eller läser twitter.
Jag gav ett förslag på vad Neuding skulle ha kunnat avse - men vet, som sagt, inte i vilket sammanhang hon skrev, att att ett "avståndstaganden från muslimer" kan "göra skillnad".
Därför har jag frågat dig: Göra skillnad i vilket avseende?
Din beskrivning av Neudings och Madons positioner var så spot-on att jag trodde du hade läst.
SvaraRaderaVill du ta reda på mer om just den diskussionen får du nog läsa Twitter, för det var på Twitter den utspelade sig. Där kan du också ställa din fråga ang "göra skillnad" till Neuding direkt.
Sök på @Sakine nånstans runt 14 dec 2010.
Tack för svar, Ola.
SvaraRaderaHur söker man på Twitter? Jag sökte (under search på twitter.com) på "@Sakine" och fick en drös aktuella tweets.
Hur går man vidare till nånstans runt 14 dec 2010?