Europeiska företagsägare vet själva när det är dags att sälja

Nästa dumhet: EU:s industrikommissionär Antonio Tajani vill begränsa europeiska medborgares rätt att själva sälja andelar i de företag de äger, om köparna befinner sig utanför den påhittade gränsen.

"Tajani föreslår att Europa ska inrätta en ny myndighet med rätt att granska och möjligen blockera utländska företags försök att ta över strategiskt viktiga företag i Europa." skriver Ekot, och det är ju en retorisk finess att istället för att säga "begränsa europeiska medborgare" formulera det som att "hindra utländska företags försök att ta över".

För det första ska vi fråga oss om vi verkligen gett en politiker rätt eller mandat att lägga sig i vad medborgarna gör med de företag de själva äger, så länge som allt går schysst till. Det handlar om frivilliga transaktioner. Inte om fientliga övertag.

För det andra måste vi reagera på ett språkbruk som kallar företag "svenska" eller "europeiska". Företag tillhör de som startar dem. Eller de som belönat de som startat dem, genom att vilja köpa av dem. Eller de som belönat de som köpt av de som startat. Och så vidare.

Företagen tillhör däremot inte de landområden eller de jursidiktioner där de råḱar ligga. Inte på något sätt.

Och för det tredje är industrikommissionärens förslag ett exempel på det gamla merkantilistiska felslutet igen, som ser utländskt ägande som något destruktivt i sin utländskhet. En ägare som investerar i företag som ligger kroppsligen nära dig är bra. Då kan du nämligen sälja din arbetskraft till företaget, eller sälja något annat till företaget, eller till de som genom att de arbetar på företaget får pengar att handla av dig för.

För alternativet är ju inte en lika eller mer kapitalstark inhemsk ägare. Alternativet är en inhemsk ägare som inte har samma möjligheter att investera, samtidigt som den kapitalstarka utlänningen investerar i ett företag som ligger på ett längre kroppsligt avstånd från dig.

Hur kan det vara bättre att inte vilja ha utländskt ägande? Låt du de europeiska företagsägarna själva bestämma vilka de vill sälja sina egna företag till. Det står dig fritt, käre kommissionär, att själv starta och driva ett "strategiskt viktigt" företag, och sedan låta bli att sälja det till utländska intressen.