Missa inte Inslags två inlägg om den svenska statsskulden, och de som tycker det är fel att betala av på den:
Här...
...och...
...här!
Den som är satt i skuld är inte fri.
tisdag 8 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Politik som gör oss fria
Bloggarkiv
-
▼
2011
(51)
-
▼
februari
(17)
- Internetcensuren
- Räntebubbel
- Och fortfarande ingen lösning...
- Lästips: Isobel om mångkultur
- Problemet med relativa fattigdomsbegrepp
- Om inte Ask får gå nu...
- Lästips: Katrineholmskuriren upprörs
- Lästips: Folkbladet om Egypten
- En fruktbar ansats?
- Materialismen och idealisterna
- Men lösningarna då?
- Efterlysning: gunnar
- S-kvinnor och vårdresurserna
- Lästips: Inslag om statsskulden
- Egenmakt är vägen ut
- Eric Rosén missförstår
- Gammalt märke
-
▼
februari
(17)
Tack för tipsen (jag följer iofs Inslags RSS också, men ändå)! :-)
SvaraRaderaEn tänkvärd kommentar jag hörde när de offentliggjorde Nordea-säljet var någon ekonomisk analytiker som sa att (fritt citerat från minnet):
" -Det är ekonomisk osunt att sälja aktier som ger årliga avkastningar och betala av skulder med låg ränta. På några års sikt är det en ekonomisk minusaffär."
Det som är intressant med den kommentaren är just - hur låg hade räntan på svenska statsskulden varit om vi inte hade amorterat på den och hållt den på en rimlig nivå, utan istället låtit den expandera som de gjort i flera andra europeiska länder?
Det hänger kanske lite ihop med amorteringar och låg ränta?
Precis!
SvaraRaderaI botten finns ju också problemet med den politiska manipulationen av räntorna. Om utlåningsinstituten hade fått bära hela sin risk, utan att kunna hoppas på bail-outs eller tillgång till konstgjort billiga riksbankskrediter; hur stora hade utlåningsräntorna varit då?
Man tror, fortfarande, att tillgång till sedelpressen ger kontroll över ekonomin. Men det enda du får kontroll över är möjligheten att temporärt skyla över de ekonomiska signalerna.
Skulder representerar ett FAKTISKT åtagande att i en framtid leverera äkta efterfrågade värden till långivarna. Det är då värden som folket i landet tvingas producera, men inte själva njuta av.
Skulder idag åstadkommer minskade möjligheter i framtiden; om vi inte lånar till sådant som garanterat ger oss ökade möjligheter i framtiden, t ex vettiga investeringar.
Men om investeringarna är vettiga, så finns det ju ekonomiska incitament även för andra att göra dem, så varför ska staten agera riskkapitalist med andras pengar? Och sätta människor i skuld vars enda brott består i att födas inom nationens gränser?
tack Ola,
SvaraRaderaVidare ar det ocksa viktigt att halla i minnet att ett stort statligt agande av foretag pa sikt inte alls ar bra for samhallets finanser, aven om de kanske pa kort till medellang sikt kan vara bra for statens finanser (staten ar ju trots allt inte lika med samhallet). Detta kallas crowding out och ar ett sa valkant nationalekonomiskt begrepp att det lars ut pa A-kurser men det gloms anda bort ganska fort av manga ekonomer verkar det som...
Kanske något som behöver förklaras bättre i debatten då.
SvaraRadera