fredag 9 juli 2010

Den viktiga etableringsfriheten

Ett av skälen till att Sverige har en förhållandevis låg grad av korruption, är att det är en hyfsat enkel process att starta företag (om man inte håller på med livsmedel, dynamit, sprit, läkemedel eller vapen). Det finns liksom inget skäl att fjäska för din lokale kommunalpamp om du vill skaffa F-skattsedel eller registrera ett bolagsnamn.

Så är det ju verkligen inte överallt. Är det något som utmärker fattiga länder, så är det en hög grad av korruption, och - förstås - en besvärlig tillståndsprocess för att starta juridiskt giltiga bolag.

Det är därför som etablieringsfrihet för företag även i "välfärdssektorn" är så viktig. Som användare av företagets välfärdstjänster vet du nämligen då att företaget enbart lever på sin populäritet bland människor som är som du. Företagen har inte behövt fjäska för varken stat, kommun eller landsting för att få finnas till och hjälpa dig. De lever enbart på sina egna meriter, utvalda i konkurrens med andra.

Det gäller friskolor, fria dagis, fria hemtjänstgrupper, fria sjukhus, fria vårdcentraler, fria arbetsterapeuter, fria precis vadsomhelst...

Läs mer hos ekonomisten.

2 kommentarer:

  1. Det viktiga är med andra ord att tillåta privata alternativ att plocka russinen ur kakan och sköta de 'lönsamma' offentliga verksamheterna i stadskärnan så att de inte längre kan suventionera verksamheten i glesbygden så den läggs ned. Jag minns tiden innan Centern hatade landsbygden.

    SvaraRadera
  2. Det finns inga russin i den här kakan: dvs inga verksamheter som är lukrativa i sig att bedriva, och inte heller verksamheter som alltid är hopplöst olönsamma.

    Vad som finns är en kostnad som du själv är tvungen att ta ut för att kunna utföra en viss verksamhet. Om du är bättre än dina potentiella konkurrenter på att ge medborgarna god service till ett rimligt pris, så får du uppdraget.

    Det är möjligt att kostnaden för en välfärdstjänst är högre på landsbygden än i stan, men det ändrar ju ingenting. Då ÄR det dyrare med offentlig service på landsbygden än i stan, och då får de som bekostar servicen (dvs du och jag) själva ställa oss frågan om det är värt det.

    För det är ju alltid vi som BETALAR för tjänsten som avgör hur pengarna ska fördelas, och vem som ska subventioneras på vems bekostnad. Inte den som utför tjänsten.

    Det allmänna, dvs alla vi, blir ju inte fattigare av att vi har många entreprenörer att välja mellan. Vi får inte mindre pengar över till glesbygdsservice.

    Och inte heller utarmas glesbygden av fler entreprenörer. I det medelstora samhälle jag bor i kan jag numera hämta ut paket på lördagkvällar, köpa allergimedicin på söndagkvällarna.

    Så jag förstår inte riktigt vart du vill komma med ditt resonemang.

    SvaraRadera