Så tar vi det här med lönerna...

...igen eftersom det verkar vara svårt att förstå.

Att "reservationslönen sjunker" är inte detsamma som att "nu sänker vi lönerna". Reservationslönen är ett tröskelvärde. En hög reservationslön betyder helt enkelt att jag inte tar ett jobb med låg lön.

Om mitt alternativ istället är ett jobb med hög lön så är det inga problem. Men om mitt alternativ istället är att stå utan jobb? Vad innebär hög reservationslön då? Jo, ett hinder för att försörja mig själv. Hög reservationslön är alltså ett strukturellt hinder för självförsörjning. Ett hinder som naturligtvis måste tas bort.

I Expressenartikeln varnas det däremot för att man bäddar för "working poor" i Sverige. Men vad man inte nämner är att alternativet alltså inte är "working rich" utan "workless poor". Alltså fattig och utan jobb.

Som t ex alla de förtidspensionärer (inget rikemansliv direkt) som ställdes utanför arbetsmarknaden för att hyfsa till de rekordhöga arbetslöshetssiffrorna under den förra regeringen. Rekordhöga eftersom hela arbetsmarknaden är fullsmäckad med strukturella hinder för jobb.

Om du tjänar pengar, men tjänar för lite, så kan du få försörjningsstöd. Till exempel genom ett rejält tilltaget grundavdrag. Men det är ändå tusen gånger bättre att tjäna lite än att inte tjäna någonting alls. Hellre vara bidragsberoende till 50% än till 100%.

Bakom oviljan att riva ner sådana strukturella hinder finns en obefogad rädsla för att förekomsten av lågt avlönade arbeten kommer att pressa ner hela lönebilden. Jag noterar att Erik Laakso återigen citerar det välvilliga men helt verklighetsfrånvända "Fackliga löftet":

Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin och under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovara varandra detta i den djupaste insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav!

Och som vanligt tvingas jag påminna om att den något djupare insikten är att om inte arbetsgivaren kan uppfylla kravet, så blir det inget jobb. Man kan inte ha högre lön eller bättre villkor än vad produktion och försäljning på företaget ger utrymme för! Varenda krona av din lön kommer från kunden!

"Regeringen sänker folks löner" säger rubriken. Men regeringen kan inte, och ska inte heller kunna vare sig sänka eller höja lönerna. Lönerna beror av förmågan att producera och sälja, ingenting annat. Om vi har låg produktion och försäljning, men höga reservationslöner, så blir inte lönerna högre. Det betyder bara att fler blir utan jobb.

Vårdvinster (igen)

Vårdföretag går med vinst. Och eftersom nästan all vård som produceras i landet finansieras med skattemedel, så betyder det att skattemedel går till privata vinster. Om detta kan man tycka en massa saker.

Vissa kallar det för ett "guldregn". Och försöker ge sken av att vinsterna beror på dålig kvalitet i själva vården.

Hmm. Inte blir väl så många privata vårdföretag valda av människor om de ger dålig vård? Att fusk förekommer, det vet vi. Men fusk kan inte förklara vinster på årsbasis för hela bolag. Om dessa bolag systematiskt skulle bedriva vanvård, då skulle de inte anlitas.

På samma sätt som mataffären, med sitt kapitalistiska vinstintresse, inte kan fuska med köttfärsen utan att snabbt förlora på det (och därmed tvingas tillbaks till att leverera hög kvalitet, om ni kommer ihåg ICA-skandalen). Och fusk förekommer även i landstingsdriven vård. Det är liksom inte en bättre sorts människor som arbetar där.

Vad kan guldregnet bero på då, om kvaliteten inte är märkbart sämre hos de privata vårdgivarna? Får de privata vårdgivarna högre ersättning än landstingsvården? Nej. Vad säger lagen? Läkartidningen sammanfattar: "Alla vårdgivare ska behandlas lika, och landstingens ersättning till vårdgivaren ska följa den enskildes val. "

Det där "guldregnet" är alltså inte mindre över landstingens egna vårdinrättningar. Landstinget badar i precis lika mycket guld som Capio. Så länge man ser till inkomstsidan. Men i landstingets egna verksamheter producerar man mindre vård per enkrona. Inget blir kvar, mer än underskott.

Guldregnet beror alltså på att landstingens egna vårdinrättningar har drivit upp priserna på vård, alltså kostnaden för skattebetalarna, såpass högt att det inte är svårt för en någorlunda välorganiserad vårdgivare att konkurrera och samtidigt göra sig en hacka.

Så det är inte vinsten i de privata vårdföretagen som är anstötlig, utan förlusten i de landstingsdrivna! Det är ju där som pengarna försvinner.

Lästips: Murarnas mytologi

Om det vanvettiga i att bygga murar överallt, och vilka positiva följder folk inbillar sig att det ska ha.

Reaktioner på (S)katteutspelet

Efter lite lusläsande av Sahlins och Östros artikel ser jag att det faktiskt är omöjligt att bli klok på hur de egentligen vill göra med jobbavdraget.

För den där "oansvariga" skattesänkningen de grälar på, den består till största delen av just jobbavdraget. Alltså skattelättnaden som gör att vanligt folk får behålla mer av sin lön.

I artikeln nämner de dock bara att extremt dyra hus ska beskattas hårt och "klyftor ska utjämnas". Men som andra konstaterat: multimiljonärerna är för få för att leva på.

Dessutom kanske multimiljonärerna flyttar utomlands. Eller alldeles vanligt folk. Om man bestraffas för sina ansträngningar.

Så den enda rimliga möjligheten för (S) blir ju alltså att ge sig på de små. Som med ett slopat jobbavdrag får en månadslön mindre per år.

Vågar man hoppas på att det kan börja komma några konkreta förslag från (S)? En alternativ budget? Något handfast att antingen applådera eller kritisera? Väljarna måste få veta: hwad vilja Socialdemokraterna?

Vissa är i alla fall väldigt glada över att inlägget åtminstone andas en riktning mot ett ännu högre skattetryck.

Skattechock för de små

Nu vill (S) gå till val på höjda skatter. "Vi vill höja skatterna för att säkra jobb och välfärd".

OK, i så fall vill det faktiskt till att ni visar mer exakt hur höjda skatter skulle kunna åstadkomma detta. Jag menar, vi har ju haft världens högsta skattetryck förut, utan att ha världens lägsta arbetslöshet eller världens bästa välfärd. Nu har vi väl bara världens näst högsta skatter, men inte har vi världens näst lägsta arbetslöshet, eller världens näst bästa välfärd, eller hur? Så hur hänger det ihop?

Vi börjar med jobben. Vad säger (S)?

”Vi vill lösa framtidens utmaningar genom att i dag investera klokt. Satsningar på exempelvis den högproduktiva tjänstesektorn, nya smarta gröna transport­lösningar och ett dynamiskt småföretagande ger både jobb här och nu och förbättrar Sveriges framtida konkurrenskraft.”

Det står varenda människa fritt att investera klokt. Men i vilket tjänsteföretag? Vilken transportlösning? Ska skattemedlen användas som riskkapital? Vad händer med vår välfärd om ni satsar fel?

Större delen av alla satsningar slår fel. Det är därför som myllret behövs. Många försök. Alla olika små satsningar som folk investerar sitt engagemang och sina pengar i. Vissa människor är duktigare än andra på att satsa på sådant som gör folk glada. Kommer de att få det lättare att satsa, om en ännu större del av deras ihoptjänade pengar tas ifrån dem?

Pengar man driver in tas någonstans ifrån, närmare bestämt ifrån fungerande ställen i ekonomin. Från lyckade investeringar som andra gjort. Från människor som varit duktiga på att berika andra.

Om man ska driva in pengar för att investera dem någonstans där dessa människor annars inte skulle investerat, då vill det till att man också är bättre än de på att investera.

Annars är satsningen en nettoförlust. För hela samhället.

Sanningen är ju att de 85 miljarderna i skattesänkningar som staten har "förlorat", de har inte försvunnit någonstans. De ligger i tryggt förvar hos de människor som arbetat ihop dem

Tjänar du 19000 får du behålla 1207 kr mer varje månad. Det motsvarar en löneökning på 10%! Tjänar du 22000 får du behålla 1366 kr. Tjänar du 25000 får du behålla 1527 kr mer.

Kolla själva.

Eftersom det är ett avdrag betyder det mest för den som tjänar lite. Det ger helt enkelt alla lite högre marginaler. Lite högre möjligheter att råda sig själva. Utan att pengarna försvinner någonstans.

I artikeln låter det som om de höjda skatterna som (S) talar om skulle riktas mot en hord miljonärer. Men i verkligheten är det högst vanliga arbetare som drabbas av ett slopat jobbavdrag, f'låt jag menar "slopad oansvarig skattesänkning".

Och hur dessa höga skatter ska kunna ge fler jobb framgår inte, utöver det luddiga "satsa".

Det är tvärtom så att med lägre skatter så skapas mindre skattekilar, alltså trösklar som gör arbete mindre lönsamt när vi försöker byta frukterna av arbetet med varandra. Med sänkta trösklar kommer fler i arbete, och det är i själva verket här som lösningen med de "försvunna" skatteintäkterna ligger.

Var och en som går arbetslös är en onödig nettoförlust för sig själv och hela samhället. Var och en som istället kan försörja sig själv med eget arbete är en nettovinst. "Förlusten" i den ganska blygsamma skattesänkningen överträffas med råge av potentialen i att fler människor börjar arbeta.

Bloggaren "Hayek-institutet" sammanfattar det kanske bäst när hen efterlyser ett brev från Östros...

...där han förklarar hur svenska företag kan skapa fler jobb när:

a) företagens ägare ska betala mer i skatt och således har mindre pengar att investera i sina företag;

b) kostnaderna för att driva företag i Sverige ökar relativt andra länder nar skatterna stiger;

och

c) skattehöjningar pressar tillbaks efterfrågan i ekonomin och därmed minskar den marknad småföretagen kan sälja på.

Och som vissa påpekar: Östros vet ju egentligen redan allt detta.

Dagens ord: Danstillstånd

Ha ha ha! Danstillstånd!

(Se även Motion om legalisering av svartdans)

Vad är det som inte fungerar, Östros?

"Regeringens politik fungerar inte" säger Tomas Östros i SvD. Och så förklarar han vad han menar:


I det läget – med en mycket stark konjunktur i ryggen – valde regeringen att inleda sina stora skattesänkningar och sin nedrustning av arbetslöshetsförsäkringen. Samtidigt börjar den strukturella arbetslösheten att öka kraftigt.


Alltså, hur kan en förändring av arbetslöshetsförsäkringen få folk att tappa jobbet? Eller en skattesänkning? Mannen har bara tagit två saker han ogillar och fört samman det med något som äger rum ungefär samtidigt, och så vill han att vi ska tro på att det sistnämnda är en följd av det förstnämnda.

Samtidigt upplever vi en av de värsta nedgångarna i efterfrågan på femton år. Är det inte mer naturligt att härleda arbetslösheten till den vikande efterfrågan istället? Här är något skumt begravet. Bäst att kolla.

Hans första argument för att det verkligen är regeringens politik som orsakat arbetslösheten är att efterfrågesänkningen inte fått samma effekt i andra länder. Nå, det kan ju förstås bero på att Sverige, som är ett litet land med få invånare, är mycket mer beroende av export än andra.

Men uppenbarligen har han inte slagit samman siffrorna för den öppna arbetslösheten och den dolda. För vad som har hänt i Sverige är ju att den dolda arbetslösheten har minskat!

Vid regeringsskiftet hade vi rekordmånga förtidspensionärer. Arbetsföra människor avfördes elegant från arbetslöshetsstatistiken och sattes att uppbära andra bidrag än just A-kassa. Vi hade blev världens friskaste folk med världens högsta sjukskrivningstal.

Men genom den "misslyckade" regeringspolitiken är det rekordmånga människor som tagits ur bidragsberoendet, till att bli självförsörjande.

Och för att göra jämförelsen med andra europeiska länder fullt ut: i många av dessa ökar tvärtom den dolda arbetslösheten. Inte minst i Finland, det land som Östros framför allt jämförde med.

Hans andra argument är ett svammel om Konjunkturinstitutets sk jämviktsarbetslöshet. "Jämviktsarbetslösheten återger vilken arbetslöshetsnivå som är förenlig med en stabil ekonomisk utveckling", säger han.

Men Konjunkturinstitutets jämviktsarbetslöshet är framgissad. Den försöker sätta lönenivåerna i hela landet i relation till hur konjunkturen går. Men så länge som lönerna inte stiger till högre nivåer än vad som faktiskt produceras i företaget och säljs, så finns ingen optimal arbetslöshetsnivå, annat än 0% förstås. Ingen ska behöva gå arbetslös.

Vad som händer i en kraftig efterfrågenedgång är ju att den sammanlagda produktiviteten (produktion och försäljning) sjunker. Så Tomas Östros hänvisning till jämviktsarbetslösheten är ju bara ett sätt att säga: ökningen i arbetslöshet beror på bristande efterfrågan. Inte på regeringens politik.

Mycket har regeringen misslyckats med. Men knappast jobben. De gick till val på jobben, och jobben har fungerat. Vi har fortfarande, under lågkonjunktur, lägre arbetslöshetssiffror än under Socialdemokraternas regeringsinnehav.