tisdag 29 september 2009

Bloggtips: Hur 1900-talet blev historiens varmaste sekel

Om man har en politisk agenda samtidigt som man forskar, så drabbas man lätt av en sorts psykologisk "selektionsbias". Man väljer, medvetet eller omedvetet, ut data som bekräftar de teser som kan motivera den egna politiken, och avfärdar resten.

Detta ägnar sig alla människor åt, mer eller mindre, för det ligger i vår psykologiska konstitution och är i grunden en bra egenskap. Men eftersom alla människor, även forskare, dessutom har en politisk agenda; så är det lätt att inse hur forskning i sig självt inte är tvärsäkert.

Tvärsäkert blir det först efter "peer-review", alltså att de egna resultaten blivit granskade och ifrågasatta. Det kräver bland annat att de källor man använder sig av är tillgängliga även för ens kritiker.

Nu har hockeyklubban råkat i blåsväder igen. "Hockeyklubban" är alltså den temperaturgraf som vill göra gällande att jordens temperatur stigit kraftigt från en hyfsat jämn nivå, runt 1850, till historiskt höga värden. 1900-talet beskrivs i rapporter från IPCC som det varmaste seklet på 1300 år.

Detta påstående har kritiserats gång på gång, eftersom det strider emot vad vi tidigare vetat om temperaturen: nämligen att mitten på 1800-talet var historiskt väldigt kallt (ingen permafrost, men ovanligt kallt med missväxt och svält i Norden som följd). Den temperaturökning vi sett under 1900-talet blir då inget annat än en naturlig variation, och dessutom till det bättre.

Michael E. Mann, som lanserade den ursprungliga hockeyklubban använde sig bland annat av årsringar från sparade trädskivor för att se hur temperaturen skiftat under de senaste tusen åren. Men andra forskare såg tveksamheter i Manns urval och metoderna för uträkning av årsmedelvärdena.

Nu har Steve McIntyre visat hur fler studier, som oberoende av varandra påståtts komma till samma resultat som Mann, i själva verket använt samma urval. Baserat på endast 30-35 stycken träd. Och genomförts av ungefär samma personer, fast i olika konstellationer.

Med lite sundare urval av data blir resultaten annorlunda.

UPPDATERING: Min förklaring är lite vag. Texten i själva länkarna är betydligt bättre. Och här är en bättre förklarande artikel.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar