Närhet

Hela idén bakom demokrati är, och det hörs ju på namnet, folk-styre. Att folk ska få lov att styra sig själva. För ingen annan än de själva vet vad som är bäst för dem.

Så länge de inte kränker någon annan förstås. Även om 60% av Sveriges befolkning i god demokratisk ordning röstade för en invasion av Norge (så här 6 juni och allt), så skulle inte en sådan invasion vara demokratisk. Norrmännen är ju inte tillfrågade.

Men kanske då vän av ordning invänder att vi med en så förkrossande majoritet inte behöver fråga några norrmän. Det finns ungefär 4,7 miljoner av dem. 60% av Sveriges befolkning är däremot 5,5 miljoner (9,2 miljoner gånger 0,6). Norskarna har inget att sätta emot.

Och då står det fullständigt klart att demokrati inte är liktydigt med majoritetsvälde. Bara för att två vill slå den tredje har de inte rätt till det. Ska folk få styra, så måste de skyddas emot kränkning. Måste skyddas från en majoritet som med våld vill reglera delar av deras liv som ingen annan har att göra med.

Majoritetsbeslut är jättebra när man ska besluta om gemensamma angelägenheter. Sådant som angår gemensamt. Och då på rätt nivå. Göteborgs kommun ska inte bestämma över EU:s jordbrukspolitik. Den angår hela EU. Men EU ska inte bestämma över göteborgarnas sätt att sköta grundskolan. Den angår nämligen bara göteborgarna.

Denna superviktiga demokratiska hörnsten kallas för närhetsprincipen: att besluten fattas på rätt nivå, så nära de som berörs av dem som möjligt.

Om vi inte tillämpar närhetsprincipen så har vi ingen demokrati. Då har vi majoritetens diktatur. Och när vi sysslar med så viktiga saker som överstatliga samarbeten, som t ex EU, så blir det väldigt viktigt att de vi skickar ner till EU-parlamentet förstår närhetsprincipen. För inom EU finns en stark tendens av att inte begripa att folk vill rå sig själva så mycket som möjligt.

Rösta klokt på söndag.